Datorkommunikation - Frälsning eller förbanelse         

Man möter många som på ett eller annat sätt är rädda för den tekniska utvecklingen. Dessa människor får lätt en känsla av att de som kan hantera den nya tekniken kommer att förtrycka de som inte kan hantera den. Att den nya tekniken ger de styrande större möjlighet att kontrollera oss. Tänk då på följande exempel.

En stor revolution var när man började skriva. Då uppstod det en liten elit i samhället med människor som kunde skriva, och de försökte förtrycka de som inte kunde skriva. Men till slut lyckades man få skrivkonsten att bli något som alla behärskade, och alla kunde börja skriva brev till varandra och ingen kunde längre kontrollera allt som skrevs. Den tidens tekniska revolution hade utvecklats till något som gjorde det svårare för de som har makten att behålla den hur som helst, eller i alla fall fick de svårare att ha helt okontollerad makt över folket.

Vi ser samma utveckling i dag. Det här med datorkommunikation är än så länge något nytt, och inte alla behärskar det. Men allt tyder på att också datorkommunikationen i framtiden kommer att vara något som alla hanterar. Det innebär också att det blir svårare för regimer att förtrycka folket.

Den nya kommunikationstekniken används dessutom redan så. I Lars Truedson och Gellert Tallas artikel "E-post är min navelsträng till omvärlden" i Z-magazine 1995:3 ges ett bra exempel på detta. Där berättas om ett informellt postkontor i Sarajevo som startades av några som bl a ville distribuera brev mellan människor som bodde kvar i Sarajevo och sådana som var på flykt i andra länder.

Där berättas också om hur farligt det kunde vara före den nya tekniken att smuggla skrifter och bilder från förtryckarländer till andra länder. Sådan blir betydligt riskfriare med t ex e-post. Det är betydligt svårare för regimerna att kontrollera ny informationsteknologi. Cilla Lundström, som själv hjälpt t ex den tjeckoslovakiska medborgarrättsrörelsen Charta 77 att smuggla skrifter till väst berättar i artikeln: "Det mest avancerade vi vanliga människor kunde göra på den tiden, var att fotografera dokument för att de skulle ta mindre plats. I dag skulle vi kunna sända en binärfil, skyddad med ett lösenord, från en bärbar dator i en telefonkiosk. Det är nästan omöjligt att stoppa", säger hon.

Anders Lundberg på datornätet NordNet konstaterar också att "I dag är det mycket lättare att slå ut till exempel ett lands elsystem än att censurera kommunikationen".

Man bör tänka på att det också finns en skillnad rent allmänt mellan spridandet av skrivkonsten och datorkommunikationen. De som först kunde skriva hade oftast inte inställningen att skrivkonsten var något som skulle spridas till den stora allmänheten. I dag, när det gäller datorkommunikation finns det en allmän inställning bland konstruktörer, programmerare och tekniker av olika slag att detta är något som man ska försöka sprida så mycket som möjligt bland allmänheten. Det som dessa människor har mot sig är egentligen bara ekonomin. Men eftersom det ekonomiska systemet förmodligen också måste genomgå en stor modernisering i framtiden tror jag personligen inte att det blir något problem.

Många humanister talar mycket om att språket kommer att förändras mycket när informationsmängden ökar kraftigt. En som beskriver det bra är språkforskaren Jan Svensson i artikeln Språkbruk och språkvård i informationssamhället (Språkvård 1/89). Han skriver om att systematiseringen av blanketter kan leda till att personer tvingas anpassa komplicerade svar till raka besked. Detta är naturligtvis ett problem, men jag tror personligen att vi skulle stött på det även om vi inte hade datoriserat samhället. Han skriver också om den ökade användningen av siffror, bokstavskombinationer och förkortningar, att den kan leda till problem för många. Detta är ett problem som jag också tror kan lösas med lite god vilja. Det behöver inte vara så svårt att uttrycka sig så att folk förstår. 

Jag tror att det är bra om människor kan kommunicera med varandra på ett mycket enkelt sätt. Det kan få bort många konstiga fördomar och förtryck i samhället.